Att jag aldrig lär mig, jag kommer nästan alltid bli besviken. Det kommer aldrig bli så som man har tänkt sig. Visst jag har ofta väldigt stora förhoppningar och förväntningar. Men kunde det inte bli som jag vill någon gång? Varför blir det bara skit av allting?
Har fått höra av olika människor att de ska finnas där för mig...jo eller hur! Dagens stora skämt. Har fått höra att ytlighet suger och att man ska ses för ens personlighet. Hmm, bullshit. Inte en chans. Har fått höra att allting kommer att ordna sig så länge man är positiv. Neeeej! Jag har varit positiv och inte fan har det hjälpt. Inte fan har livet blivit bättre för det. Är bara så trött på alla som säger en sak och sen visar sig det att det bara var en massa toma ord. Ord som ni inte kan stå för.
Jag tycker såhär: I stället för att säga en massa som du sen inte kan stå för håll då hellre käft och säg inte såna saker. Lova inte en massa. Det slutar bara med besvikelse. Besvikelse för mig eller någon annan i din närhet. Det värsta är att jag är en sån person som hela tiden hoppas. Åt helvete med det. Jag är trött på det. Det blir bara jag som blir sårad och besviken. Det är bara att konstatera: Mitt hjärta klarar bara en viss mängd. Nej, jag ska sluta hoppas, sluta vara positiv och tro på allt. Det är bättre att inte vara sån för då blir jag åtminstone inte besviken hela tiden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar